En midsommarnatt

Hej blogg!

Bonden känner sig lite nedslagen efter en lång dag. Nu vid halv två på natta är midsommarmaten styckad och i marinad. Det är ett vildsvin som en lycklig broder var med och jagade en natt för några dagar sedan.

Som ofta när det är någon viktig dag att fira har bonden kanske ribbat för högt. Ensilerat och täckt silon, flängt runt på diverse uppdrag på eftermiddagen med en skrikande snart treåring, kört hem första gästerna, druckit för lite kaffe och sedan börjat flå svinet för sent på kvällen. Avbrott för middag och läggning av lillebror som inte ville somna. Sedan mata flasklamm, hämta mjölkkon och stycka vidare. Någon skrek i trädgården på väg in till middagen att han fått nog att han kommer köpa Gorbys(heter det så) i fortsättningen.

Glad midsommar blogg!

Ge mig lite kommentarer om ni vill höra hur resten av helgen går.

2 tankar om “En midsommarnatt

  1. Ja du har "ribbat" för högt igen. Men det är ju en bra egenskap du har. Tänk så träligt med människor som aldrig satsar utan bara är (som mellanmjölk när det nu finns riktigt fet komjölk). Tror du behöver en kram också såhär på midsommarkvällen.

    Anmäl kommentar

  2. Jo, nog är det så som SysterVet skriver.
    Dessutom: fet komjölk, riktigt smör och en klunk olivolja. Det är så det skall vara. Mycket smör och en mindre mängd olivolja sätter fart på den annars rätt tråkiga havregrynsgröten. Smör kan man ha i kaffet också. Och så två ägg varje dag året runt. Oj, så många kokta och stekta ägg jag har ätit under de senaste omkring femtio åren. Omeletter med olika slags mums i kan jag leva länge på. Kokta, varma morötter med kallt, äkta smör… Ekologiskt smör och ekologisk olivolja är de enda fetter som finns i detta hus. Allting steks eller kokas i smör. Så har det varit sedan tants E:s tid och så kommer det att förbli.
    Inte för att jag vet vad Gorbys är för någonting, men en tidigare rysk president med mera som hette Gorbatjov kallades av bland andra amerikanska massmedier för Gorby. Jag antar att det inte var den Gorby som avsågs i trädgårdsskriket. Vad har trädgårdsskrikaren fått nog av?
    För övrigt är det svårt att förstå hur Bonden orkar slita och släpa på detta viset. Men ta det försiktigt. Det var så här bonden P arbetade och slet tills kroppen sa stopp. Nu går han där med värk överallt och kan inte göra så mycket. Sänk ribban, Bonden, innan det är för sent.

    Anmäl kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*