revärstork

Hej igen blogg!

Dansken var på ett regnigt pass i skogen och bonden var ute på logen och snickrade lite. När bonden gick in stod ett stort metalliskt revärsfodral i glasverandan. Bonden frågade dansken om där var några revär i, nej dom står på tork. Va? Revären är alltså inte ens i fodralet? Vilket bonden tyckte hade varit tillräckligt illa ifall det skulle dyka upp någon med onda avsikter. Det var redan sen kväll och dansken undrade om det skulle komma någon innan fyratiden  på morgon.  Vi kan ta in dem i sovrummet sedan för att  torka vidare men om det kommer någon så får de akta sig för krokar.

20150819_161129

Läs Mer

Dansken är här

Hej blogg!

Då var det dags igen för vår käre dansk att komma på jaktbesök, med sig har han en vän. Det var dessa två som lämnades som gårds och djurvakter förra året när det var dags för upplösningen. Långsam som bonden är så blev det aldrig någon blogg den gången så jag berättar lite av det jag minns.  Dessa jaktglada livsnjutare hade lämnats ensamma med en lista på nödvändiga saker och några extrauppgifter som kunde ge gudstjänst. En av uppgifterna var att sköta kaninerna, en annan att rensa i trädgårdslandet. När bonden kom hem satt danskarna i trädgården tillbakalutade i varsin solstol, dom drack öl och rökte pipa och puffade ut små rökmoln. Kaninerna var lösa och det var för att dom skulle rensa ogräslsndet sa dansken. Hur resten av uppgifterna hade klarats av minns inte bonden.

God kväll blogg!

Läs Mer

Marknadsrapport

Hej Blogg!

Här kommer en liten rapport från marknaden förra veckan. Bonden och Bondbruden åkte med fyra pojkar men utan hund. Ike kunde inte följa med och hjälpa till för han hade besök av Soffi. Det var roligt att träffa de andra bönderna och minibror skötte sig ganska bra. Två av bröderna är fiskegalningar och traskade ned till ån och fiskade.

Man får alltid höra lite roligheter när man är på marknad, detta är vad jag kommer ihåg:

– är äggen starka?

–  fjällkor har mindre utsläpp har jag hört

Marknadens provsmakarstammis kom också körande med sin permobil och åt lunch av getbondens goda ostar. Sedan sköt han våran gatupratare framför sig så getbondens fick skrika att han skulle lägga i backen.

Imorgon är det dags igen. Hej då blogg!

 

 

Läs Mer

Baggar på vift

Hej blogg!

Telefonen rang:  – saknar du tre baggar?

Bonden – nej det tror jag inte, hur ser dom ut?

Baggarna hade horn så det kunde omöjligt vara bondens och det var ganska många kilometer ifrån farmen. Bonden tipsade om att det går att spåra djuren via ett gårdsnummer som står på öronbrickorna. Det är kanske bra om du ringer polisen avslutade bonden och luren lades på.

Några sekunder senare ringde det igen och nu från ett hemligt nummer blinkade det på nya telefonen.

Svaret blev:  – Bonden, det är inte mina får.

Jag tror att du blogg kan gissa ganska enkelt vem det var, ja just det farbror polisen.

Bonden misstänks visst ligga bakom varje förrymd fårskalle. En gång ringde polisen om ett får som kom flytande i kilaån nära Nyköping, inte heller det var bondens. Men det är klart att ett och annat får ja rent av sextio eller sjuttio stycken rymde som galningar nere vid vägen för ett par år sedan. Kanske bonden är högst upp i något rymningsregister.

God kväll blogg!

 

 

Läs Mer

Packman och den opålitliga silon

Hej blogg!

Jowa skrev i kommentarerna att Packman nog vet vad han gör. Att han kan styra sin farkost skickligt nära kanten är det ingen tvivel om. Det lilla problemet var att ingen visste ifall Moffas lagning av järnbalkarna som rostat av i nederkant var att lita på. Bonden hade tvivlat lite på om det var en bra idé att använda silon men Moffa tyckte att det bara var att packa lite försiktigt. Vi hade skojat  och sagt till varandra att hoppas att packmaskinföraren  har bra livförsäkring, barnen råkade höra detta lilla skämt och blev förbjudna att säga något. Men det var såklart det första som frågades. Packman skrattade bara och sa att han inte hade någon försäkring. Det visade sig att barnen trodde att livförsäkring innebar att det snabbt skulle vara en ny arbetare på plats.

Nu slutade som tur var det hela lyckligt och siloväggen gav bara efter lite granna. Packman verkade inte vara rädd och packade både högt och långt ut. Han frågade barnen flera gånger om dom ville åka med men dom tackade artigt nej.

Läs Mer