En lång fredag

Hej blogg!

Bonden har precis pulsat hem sina hundra meter från ladugården genom det vackra snölandskapet. Fjortonde april och barnen har åkt snowboard och skidor. Långväga påskgäster hade varmt och sol hemma när dom for.

Renoveringen blev hjälpligt klar när gästerna steg in genom dörren.

Tillbaka till färghandeln. Bonden tänkte att det var smart att säga sambo, blir nog inga följdfrågor på det. Färgsäljaren stirrade i datorskärmen och sa gårdsnamnet. Ja, sa bonden. Köpet genomfördes och bonden gick nöjd till bilen som stod och brummade utanför.

Lite senare skickades ett SMS till Bondbruden som berättade att vi numera är sambos. Tillbaka kom en lång rad med skrattande gubbar och meddelande om att kundnummret står på bondbrudens 86 åriga mormor.

Läs Mer

Körigt på farmen

Hej blogg!

Bonden har det lite körigt på farmen för det lammas och kalavas hejvilt. Det finns flera flasklamm och småttingar som behöver extra pyssel och slukar tid. Det är ovanligt att bonden gjort sista passet i ladugården före tolvslaget.

Dessutom råkar bonden vara mitt uppe i renovering av en av brödernas rum. Det blev en diskussion här hemma om att jag inte får något gjort, jag lever hellre i kaos än att göra något halvdant och inte låter jag någon annan fuskrenovera. Barnen kommer hinna flytta hemifrån.

Lamningen eller ej nu var det dags och tidsgränsen är långfredagen. Det finns nog en risk för att gästerna får akta sig för den framrivna plankväggen målad med egenblandad linoljefärg.

Bonden och brodern for till staden med bilen som inte går att stänga av, bilen är en annan historia. Det var ganska dyra färger som skulle inhandlas. Bonden fick låna Bondbrudens kundnummer som ger en skaplig rabatt på färghandeln. Bonden är värdelös på att ljuga och funderade på om expediten skulle fråga om namn eller kanske personnummer. Bonden övervägde att strunta i rabatten. Expediten frågade om bonden var clubmedlem? Nej, men min sambo har ett kundnummer kläckte bonden ur sig och tog en stenhård ferrari ur jättepåskägget på disken.

Vill du veta fortsättningen blogg? Ge mig då fem gissningar. Bondbruden är förbjuden att svara.

God kväll

Läs Mer

Kobensin

Hej blogg!

Det är lite motgångar på farmen just nu och idag fick systerVet komma för andra gången på tre dagar.

Bondens älsklingskossa Ronja kalvade i morse och fick kalvförlamning. SysterVet fick samla hela barnaskaran på fem barn och hennes stackars sambo fick följa med som barnvakt och komma för att kalka upp kossan.

Barnen klättrade nyfiket på grindarna in till kossan och en av hennes söner ropade:

-Hur mycket bensin måste kossan ha för att resa sig?

Jag tror han menade medicin.

Efter kalkning roade vi oss med taskestrering och det vet du ju vad det är blogg. Man måste alltid slå minst två flugor i smällan.

 

 

 

 

 

 

 

 

SysterVet ger bensin.

Läs Mer

Svinigt frosseri

Hej blogg!

Vi satt och frossade tårtor och svineriägarens gris kom på tal. Grisen hade en rasande eller rusande viktuppgång när bondefamiljen var på resa. Enligt Bondbruden så vägrade svinet att äta sin vanliga mat så det blev betydligt näringsrikare måltider blandat med vassle från osttillverkningen. Grisen hade säkert gått upp femtio kilo på två veckor.

Storebror småretades med svineriägaren – din gris skulle behöva en sån där gastroskopi.

Va? Varför då och det blev hetsiga diskussioner runt köksbordet. Det visade sig att storebror menade Gastric bypass och det gjorde inte svineriägaren på bättre humör.

Bonden förklarade att lite för mycket mat har nog svinet fått men förhoppningsvis är hon dräktig och det är mest därför som som hon gått upp i vikt.

Nu började det talas om hur många kultingar det kan tänkas bli istället. Svineriägaren gissar på arton och de smått avundsjuka bröderna som sålt sina svin till Jul gissade på mycket låga antal.

Läs Mer

Utmattad bonde och kalvfödsel

Hej Blogg!

Att vara på semester är fullständigt utmattande, iallafall för bonden.

Bondbruden överlämnade farmen i strålande skick, bättre än innan. Inga haverier eller dödsfall, utgödslingen var sopren, det var välströat och välfodrat, sopat och fixat överall. Tack Bondbruden för ett jättebra jobb! Kanske kanske jag kan ta en tur igen om några år.

Bara ett par dagar efter bondens hemkomst föddes första kalven och efter den har det trillat ut några fler.

Bondens vän VallningsAnna kom en förmiddag när kossan Ida skulle till att kalva. Bonden stod längst in på foderbordet och övervakade kossan och två klövar stack ut. Då kom Anna ute på logen och bonden ropade genom hela ladugården- skynda dig ska du få se något. När hon kom fram var kalven ute och kossan hade rest sig. Man kan tro att bonden har en väldigt lång ladugård eller att VallningsAnna är extremt långsam. Så var det inte utan det var en blixtfödsel. Kalven fick heta Bosse.

God kväll blogg!

Läs Mer

Slutet närmar sig…

Bondbruden här!

Det närmar sig slutet för Bondbrudens tjänst i den stora ladugården med alla snälla djur, och så även för Bondens semester. Tiden har gått fort och jag kommer att sakna mjölkandet, bajsskrapandet, Bippsi, Bappsi, Mamma Mu, Kråkan och för att inte tala om det lilla duracellfåret 1625 Nisse! Vädret har bjudit på de finaste vårdagarna med fika på logen, men även snöblaskstorm och genomsura kläder. Allt har sin charm, väder är trevligt i alla dess former!

Jag tror att jag skött mig bra den här gången. Alla djur lever, jag har till och med räddat livet på en av tackorna, en kalv som lagt sig uppochner i nerförsbacke och inte kom upp, samt plåstrat om en kossa som halkat och gjort illa klöven. Det kanske kan väga upp för den döda grisen härom året?

Nu ska jag göra en pastadeg på våra fina ägg till kvällens lasagne. Självklart med eget kött, tomater från i somras och Bippsis fina mjölk som övriga ingredienser. Det är skönt att veta vad maten kommer ifrån, och att köttet inte legat framme i gassande sol som Bonden själv skrev om i sitt tidigare inlägg.

Trevlig helg önskar Bondbruden och kalven Greve Bappsi!

 

Läs Mer

One night in Bangkok-Shortcut to Night market

När vi lämnat av väskorna på hotellet var det redan kväll och mörkt och dags att se sig om efter något att äta. I hotellets reception sa någon, köp mat på gatan eller på foodland som är en mataffär. Eller ta hotellets tuktuk till huvudgatan och ta er till skytrain och åk till night market,  det får ni bara inte missa och det är bara öppet på helgen. En taxichaufför dök upp och sa: I can driver you, only ten minuts, very cheap taxameter. Det kändes enklare än att hitta fram själv.

Vi hoppade in och for iväg och efter några minuter såg vi något på andra sidan vägen som liknade en marknad, Night market? Yes! Trafiken verkade stå still i andra riktningen trots fem filer åt varje håll och vi misstänkte att vi skulle köra en bra bit fram för att göra en U-sväng. Chauffören svängde in på en smal sidogata och sa: I drive you shortcut. Vad skönt att han hittar så bra, den kön vill man inte stå i. Vi åkte trångt i den här taxin också, det stutsar och far och han svänger hit och dit. Bilarna verkar inte ha någon vidare stötdämpning här och trafikreglerna få. Flera av barnen somnar trots den omtumlande färden och bonden börjar fundera på om det var ett klokt val att gå på marknad mitt i natta. När  det gått över tjugo minuter börjar vi skruva på oss och undra när vi är framme? Only twenty minutes får vi till svar. But from hotel it was ten minutes? Yes! And now? Five or ten minutes. Något vettigt svar kan man inte få och rätt som det är så känner vi igen oss, åkte vi inte här förut? Efter fyrtiofem minuter är vi framme.

Ett stort område med marknadstält, massa människor, bra och dåliga lukter, hög musik, försäljning av allt mellan himmel och jord. Alla möjliga sorters mat tillagades på plats under mycket enkla förhållanden, ingen kylning, kött och fisk låg framme i värmen. Skulle bonden våga äta mat här?

Tänk om bonden och bondbruden stått här och sålt sina korvar och lammskinn. Lammskinn åttatusen Baht, extra bra pris! (mer…)

Läs Mer

One night in Bangkok

Vi närmade oss marken och en blandning av grönska och ett virrvarr av elledningar uppenbarade sig. Vid den första landning hade vi blivit tillsagda att en mer grundlig kontroll av oss skulle göras innan vi trädde in i landet. Den här gången slapp vi ut utan kontroll efter diverse U-svängar. Detta är U-svängarnas land både på flygplatser och i trafiken fick vi snart lära oss.

Vi kom ut i den varma fuktiga luften och till ett hav av taxibilar och något slags kösystem. Vi blev visade till en extra stor taxi fast den hade bara fem säten. Är den för sex personer? Chauffören sa något obegripligt och pressade in oss. Nu gick den ryckicka färden framåt och sidledes med många filbyten, att hålla avstånd i trafiken finns inte här. Vi körde förbi  gigantiska ofta sterila  hotellkomplex och mellan dem plåtskjul och djungel.

Växter som vi har i krukor hemma växer både i ordnade former och vildvuxet så fort det finns lite jord. Man ser nästan inga barn alls här och ingen har mer än två barn. Överallt finns vagnar med matförsäljare, taxibilar, moppetaxi och förstås tuktuk. Försäljarna är inte alls påflugna och jobbiga. Språket är katastrof, missförstånden vanliga överallt. Peka på det man vill äta och ge en skriftlig adress om du vill åka någon stans.

Trottoarerna är mycket bristfälliga kanter överallt och mycket smalt, saker och bilar står och blockerar vägen. Tittar man upp så är det elledningar överallt, det verkar som att man drar en till varje hus eller kanske  uttag. Hur dom kan hålla ordning på ledningarna är obegripligt.

Det jag egentligen skulle berätta var vår tur till ”Night market” på kvällen när vi kom men jag hann visst inte dit.

Ha en bra dag blogg!

Läs Mer

Uppdatering från farmen

Hej Bondens blogg!

Bondbruden här igen. Ambitionsnivån var hög innan bondefamiljen åkte på semester. Bloggen skulle uppdateras dagligen och jag skulle berätta om alla skojigheter, men jag har faktiskt varken orkat eller haft tid. Allt går bra, men jag är faktiskt ganska trött. Det tar på krafterna att sköta två gårdar, vara äggförsäljare och mejerist. Jag hoppas jag överlever tills Bonden kommer hem. När det blir vet jag inte säkert dock? Det kanske Bonden själv kan svara på i en liten kommentar här nere?

Som sagt, allt går oförskämt bra. Jag skulle vilja utnämna mig själv till Utgödslingsdrottning. Jag är bäst på att blanda till den perfekta gröten av rent kobajs och halm, precis som herr utgödsling vill ha det för att kunna trycka iväg det ut på den gigantiska bajshögen utanför ladugården med ett glatt slurpande.

Rekord slås varje dag. Snabbaste bajsskrapningen, snabbaste bäddandet med halm, äggrekord och mjölkrekord. Från djurens sida tror jag att äta och bajsa så mycket som möjligt ligger högst på listan, tätt följt av att förorena vattenkopparna så många gånger per dag som möjligt. Speciellt en liten rödbrun luddig kossa slår rekord varje dag, både i att vara dum mot andra kossor och bajsa i vattnet. Hon går utmed hela längan med vattenkoppar, stannar vid varje och kliar arslet och klämmer ut lite bajs precis lagom så det blir bräddfullt i vattenkoppen, sen vidare till nästa och upprepar proceduren. Efter går Bondbruden med diskborsten i högsta hugg och gör kopparna skinande rena.

Förresten, riktigt allt är inte guld och gröna skogar. Innan dagens osttillverkning ska jag sanera både mig och mina kläder. Mina tidigare orangea byxor och grå jacka är idag helt bruna. Imorse skulle jag smidigt som en get hoppa över elstaketet in till kossorna för att skilja bort lite kalvar. Smidigheten som en get är ett minne blott och idag var jag mer som flodhäst. Jag trasslade in ena benet i eltråden och landade pladask i soppan på marken bestående av 25cm djupt kobajs. Där låg jag och kravlade med nyfikna kossor omkring mig och förbannande mig över att jag inte stängt av elen. Loss kom jag som tur var och ingen större skada skedd!

Nu ska jag ta reda på dagens mjölk, som även idag slog rekord – 20,5 liter. Vart ska detta sluta? Kommer bondbruden bli begravd bland alla ostar och andra gottiga mjölkprodukter, eller hinner Bonden komma hem innan?

Tack och hej!

Läs Mer